Om mig
- eller "Historien om hur Linda blev Linda"
Jag
a Namn: Linda-Marie Blom, men kallas Linda.
a Född: 1981-07-17, alltså en kräfta.
a Bor: I en lägenhet i Gällivare.
a Familj: Sonen Jesper (född -05) och sambo/särbo/älsklingen Edvard. Hundarna Gizmo och Sisu.
Mamma Inger, pappa Rory och systrarna Stina och Lotta.
a Civilstånd: Särbo med Edvard
  Snabba fakta:
* Pluggar till lärare
* Sysslar med agility och utställning
* Läser mycket
* Tittar gärna på film
* Vill ha minst 5 raser till.

 
Lotta och Stina		 Lite saker om mig då. Tja, jag är född -81. Uppvuxen i Malmberget hos mamma och pappa. Har två systrar födda -84 (tvillingar). Har alltid gillat att läsa, även när jag var yngre. Spenderade mycket tid på skolans bibliotek, böcker jag minns är Bilbo och alla delarna av Narnia. Min farfar sa alltid till mig att jag borde bli lärare.

På önskelistan stod en egen hund men systrarna var allergiska. Fastnade för kinesen då de skulle vara "allergivänliga" men mina föräldrar nappade inte på idén ;o) Hade fiskar, undulater, sköldpaddor, salamandrar och även en leguan.

Ingen av dem var dock lika omtyckta som min hamster, Ville. Villa kallades för Ville Rymmarkungen och det passade honom verkligen. Mina systrar reagerade på han och efter en sommar i garaget så fick Ville flytta till stallet. Där lärde han sig snabbt att öppna buren själv (han var i en fågelbur med skjutlucka) och smet! Efter 2 dagar hittades han igen, han var på väg tillbaka till buren för att hämta mat. Att han klarade sig undan stallkatterna är ett mysterium.

När det blev för kallt att vara på stallet så fick han bo hos min moster Siv ett tag. När sommaren kom så fick han vara i vårt garage. En dag var han försvunnen. Vi sökte överallt men ingen Ville. Jag var såklart otröstlig men sa åt grannen att om du hittar en vit hamster, då är det min. Klockan tolv på natten ringde det på dörren, det var grannen. I händerna hade han en vit hamster! Han hade sett Ville från köksfönstret, han var i grannens kompost.

När det blev kallare fick Ville flytta i i källaren. Det var hans sista vinter, han dog nästan 4 år gammal. Han ligger begravd i rabatten utanför mitt dåvarande sovrumsfönster under en rosenbuske.
 
Hundarna i mitt liv var Ymer, min farbrors schäfer och Timmy, en kompis westie. På en hundutställning när jag var 12 så såg jag för första gången en riktig kines, det var på en hundutställning här i stan. Den låg i en bur och hade på sig en stickad tröja. Det gjorde inte mina drömmar mindre direkt.

När jag var 15 så köpte en kompis till mig en puff, Asterix. Jag skötte mycket av hans pälsvård och var min första riktiga kontakt med rasen, om man inte räknar alla bilder jag sett och allt jag läst. Asterix var svart som natten och när jag fick se bilder på hans syster Ariel som var kritvit så tänkte jag att jag aldrig hade sett en finare hund!

När jag träffade Johan 2001 så hade redan han en hund, Igor. En oregerlig blandrashane på 1,5 år. Då väcktes tanken på att jag faktiskt kunde skaffa mig en egen hund, på riktigt! Egentligen ville jag ju ha en tik men eftersom att Igor redan fanns så var det lättare att skaffa en hane. Johan ville INTE ha en nakenhund men jaja, en med päls kunde vi ju kanske diskutera.

Sagt och gjort, jag började kika runt och hittade en annons på blocket. Det var två leveransklara puffvalpar till salu i Norsjö. Vi mejlade ett tag och jag fick se många bilder. Båda valparna var jättefina, en var vit och den andra var lite viltfärgad. Uppfödaren, Åsa, ville ha kvar avelsrätt på den ena och valde då den viltfärgade. Kvar var den vita och jag var överlycklig. Vi bestämde oss för att mötas halvvägs. Åsa hade med sig både mamman och pappan i bilen. Vi hade sagt till varandra att om vi inte tycker om valpen så åker vi hem utan den men jag var såld när han slickade mig på näsan första gången jag höll i honom.
Igor

Första bilden jag såg på Gizmo		 När vi hade hämtat Gizmo så for Johan och hämtade Igor. Igor var helt överlycklig! Han hälsade på den lilla valpen och när Johan senare var ut med han så kissade han bara sen vände han och skulle in igen. Det har inte hänt varken förr eller senare ;) Gizmo och Igor busade mycket bra ihop men Igor var lite väl våldsam och sprang ofta rakt över Gizmo. Gizmo lärde sig då att om det kommer en stor hund så låter man som ett odjur, annars springer dom över han. Funkade utmärkt med Igor men andra hundar blir inte alltid så glada av det :)

Åsa frågade mig om jag skulle kunna tänka mig att ställa ut någon gång och jag svarade "visst, om du visar mig hur". Efter det var jag fast :) När jag köpte Gizmo så hade jag bara sällskap i tanken men Gizmo har fått pröva på det mesta. Vi har kört agility, vi har provat på lydnad och på spår. Vi ställer ut och vi tränar på trix. Gizmo är min testhund som fick mig att inse att det är så mycket mer än att bara "ha" en hund. Gizmo har varit min kudde, min kompis, min lärare och min partner på agilitybanan. Han kommer alltid vara den bästa hunden, ingen kan mäta sig med han.
När Gizmo blev lite äldre så funderade jag på en kamrat till han. Visserligen busade Gizmo och Igor bra ihop men jag ville ha en som var mer i Gizmos storlek. Jag hade ju även blivit intresserad av utställningar och ville ställa ut. Hittade en annons på vovve.net om en naken hane till salu. Blev inte att jag köpte han, kommer inte ihåg orsaken nu. Efter ett par månader kom samma annons ut igen och jag svarade igen. Så kom det då sig att vi fick köpa Korim. Han var 2 veckor äldre än Gizmo och när vi hämtade han var han ganska prick 10 månader. Var en lång resa ner och upp men Korim är, och har alltid, varit underbar att resa med. Han rullar ihop sig till en boll och rör sig inte förrän han är framme. Korim är en speciell hund. Han älskar att sova under täcket och att gosa. När han är glad kan han skratta och han kan döda för en strimma ljus. Korim har inte något intresse av agility eller liknande. Han kan hoppa ett hinder men det är inte så han tycker det är roligt eller som att han skulle kunna hoppa flera på rad, det är under hans värdighet ;) Lite trix har han lärt sig, som sitt, ligg och tass. Dock gör han dom enbart om han har något varmt att ligga på. Han valde Johan som sin husse från början och det är där han nu bor. Korim valde själv att stanna kvar hos Johan när vi gick isär.
Korim

Jeppe och Tellus		 Tiden gick och den 24:e januari 2005 föddes min underbara Jesper. Livet gick sin stilla gång och tanken på en ny hund att ställa väcktes så smått. Gizmo var ju redan champion och det var inte lika kul längre.  Agilityn ville jag också satsa på, Gizmo hade blivit klubbmästare så det intresset hade bitit sig fast. Korim ville inte köra agility och hans utställningskarriär stangerade med ett CK och bhkl:5. Så säger Jessica att hennes tik Tindra är parad med Arttu. Både tiken och hanen är på min absoluta topplista av favoritkineser.

Efter lite (mycket) övertalning så gick Johan med på att skaffa en till hund. Tellus var så planerad som en valp kan. Han var bokad innan han var född och jag såg fram emot det med spänd förväntan. Stamtavlenamnet fick jag bestämma själv och c-kullen var det så cookiedragon var givet! Egentligen ville jag ha en tik men det blev bara en tik i kullen och den behöll Jessica själv. Tellus kom hem och tog oss med storm! Det var inte lätt att ha valp och bäbis samtidigt men det löste sig. Tellus var alltid väldigt "mammig" och vägrade vara själv. Han sov i sängen och satt i famnen när man åkte bil, annars skrek han rätt ut.

Jag hade lite svårt att ta mig iväg på träningar och Tellus träning blev inte som den skulle. Vi gick en kurs i agility och han lärde sig alla hindren. Han var inte lika road av det som Gizmo men han var riktigt duktig. Två CK blev det även på utställning. Livet gick sin stilla gång och sommaren 2007 så gick jag och Johan skilda vägar.

Jag flyttade till en egen lägenhet i huset bredvid och gjorde det bästa av situationen. Bestämde mig för att börja plugga igen och läste upp mina betyg så jag kom in. Eftersom att jag hade Jeppe här så var det att plugga på distans som var aktuellt och jag hittade Högskolan Dalarna via en kompis som läst där. Jag sökte in och hoppades på det bästa.
På hösten 2007 var jag och hälsade på en kompis som bodde i Luleå. Då träffade jag Edvard som var en vän till hennes rumskamrat. Vi hade inflyttningsfest och jag och Edvard pratade. En månad senare var det halloween och jag for ner igen. Vi hade fest och det blev utgång. Jag och Edvard var vänner och pratade efter det ganska ofta. Vid jul var han och hälsade på mig för första gången och i januari var han mitt stora stöd när jag skulle börja skolan. I början av januari blev även Gizmo sjuk och när han skulle opereras så fick jag bo hos Edvard i Luleå. Gizmos operation gick bra trots min oro.

Edvard följde mig ner till Falun och det var underbart skönt att slippa fara ner till skolan själv för första gången. Dock var vi fortfarande bara vänner då. Våra känslor utvecklades och vi räknar att vi blev tillsammans i februari 2008. Edvard pluggar till lärare i Luleå och har föräldrarna i Piteå, vilket jag tycker var rätt roligt då jag sagt att jag skulle skaffa mig en pitepojk så jag hade nära till utställningar :) Detta gjorde att vårt förhållande var på distans. Roligt var det inte men det funkade. Vi försökte träffas så mycket som möjligt på helgerna och vissa veckor for jag och Jeppe ner till Piteå båda två.

Eftersom att jag då var ofta ensam hemma så blev det värre med Tellus. Han kunde inte vara ensam när jag jobbade och grannarna började klaga. Jag blev irriterad och man såg att inte Tellus trivdes. Jag började fundera på att omplacera han. Det sved i mitt hjärta men jag insåg att situationen var ohållbar för oss båda. Efter ett par svängar där allergi satte stopp för det så kom han iväg till Piteå. Där är han fortfarande kvar. Terese behandlar han som den prins han är och han har sällskap av en eminent rhodesian ridgebackherre.
Jag och Edvard

Sisu
Eftersom att Gizmo numera var nerklippt och Tellus skulle flytta så hade jag bara en hund. Intresset för en till, en puff att ställa ut och förhoppningsvis även avla på väcktes. Nu kunde jag ju faktiskt ta en tik, Gizmo var ju kastrat, men hanar är ändå roliga. Hade kontakt med en uppfödare i Finland som hade valpar på G. När kullen föddes skrev hon "vill du ha en puffhane med läcker färg?" och ja, det ville jag ju såklart. Råd hade jag inte men tid hade jag. Då var Edvard underbar och köpte valpen åt mig! Jag for till Finland och hämtade han och sen dess har jag två Gizmo :) Sisu hade allt jag ville ha i en hund. Förhoppningsvis ska vi ställa ut och köra agility, hittills har det bara blivit inoffare med bra resultat men snart börjar allvaret. Jag har stora förhoppningar med Sisu och jag hoppas dom går i uppfyllelse.

Alla misstag jag gjorde med Tellus har jag försökt att skippa den här gången och det verkar som att det fungerar! Nu är visserligen Sisu i hormonstinna tonåren men att vara ensam klarar han. Han är inte lika lydig som Gizmo var men jag har å andra sidan inte heller lagt ner all den tid på han som jag la ner på Gizmo. Valpkurs är något man bör gå med alla valpar och det har jag bara gått med Gizmo. Nåväl, Sisu är en glad liten skit som är väldigt showig. Jag hoppas att han kommer fortsätta vara en liten solstråle som älskar allt och alla!

Det var nog hela historien till nu. Edvard har sagt upp sin lägenhet i Luleå och pendlar mellan mig och föräldrahemmet i Piteå. Gizmo är med han i Piteå ibland, då blir Gizmo bortskämd och Edvard slipper vara ensam. Edvard har ett år kvar i skolan sen blir vi sambos på riktigt, jag längtar!

Kram, Linda